Det finns fortfarande inget officiellt erkänt samförstånd om ursprunget till COVID-19-viruset som ledde till en global nedstängning. Fyra år efter det första utbrottet i Wuhan i Kina har ingen definitiv animalisk källa identifierats. Inledningsvis avfärdades idén om att covid-19 kunde ha sitt ursprung i ett laboratorium som en konspirationsteori, men detta perspektiv vinner alltmer gehör, även bland olika amerikanska myndigheter och politiker, så att det nu i allt högre grad anses vara det trovärdiga ursprunget. Detta skifte väcker kritiska frågor om varför forskarna var så snabba med att avfärda en rimlig förklaring till pandemins ursprung. Hade de information som de valde att inte avslöja?
Bevisen för ett läckage i laboratoriet
Matt Ridley, vetenskapsskribent och medförfattare till ”Viral: The Search for the Origin of COVID-19”, diskuterar de övertygande bevis som stöder teorin om laboratorieläckage och hur försök gjordes för att undertrycka den. Ett av de viktigaste bevisen är förslaget till Defuse-projektet, som offentliggjordes i september 2021. Förslaget, som skapades av EcoHealth Alliance i samarbete med Wuhan Institute of Virology (WIV), innehöll planer på experiment med sarbecovirus som härrör från fladdermöss. Ett av experimenten syftade särskilt till att föra in en specifik genetisk sekvens i ett virus – en sekvens som senare dök upp i SARS-CoV-2. Ridley betonar att forskarna visade en tydlig plan för att infoga denna sekvens vid S1/S2-korsningen av spike-genen i ett SARS-CoV-virus exakt vid den tidpunkt och på den plats där pandemin startade. Denna detalj är avgörande eftersom den tyder på att forskarna inte bara studerade dessa virus utan också manipulerade dem på ett sätt som kunde leda till oavsiktliga konsekvenser. Dessutom var det tänkt att utföras på biosäkerhetsnivå två (BSL-2), vilket är betydligt och farligt mindre säkert än vad som vanligtvis krävs för sådana experiment. Detta väcker farhågor om de säkerhetsprotokoll som följs under sådan högriskforskning.
Ett annat argument för en labbläcka är den geografiska avvikelsen. Pandemin startade i Wuhan, som ligger långt ifrån virusets naturliga reservoar. Dessutom var de nio närmaste släktingarna till SARS-CoV-2 alla, i början av pandemin, lagrade i frysar i ett och samma Wuhan-labb. Det labb som gjorde den mest omfattande forskningen av SARS-typvirus i världen.
Vetenskaplig integritet och offentlig debatt
Mönstret med framstående forskare som offentligt förnekar sannolikheten för en laboratorieläcka samtidigt som de privat erkänner dess sannolikhet är särskilt oroande och den vetenskapliga oärligheten väcker frågor om vetenskapens integritet i stort. Ridley påpekar att denna avvikelse blev uppenbar när den amerikanska kongressen begärde ut handlingar från författarna till det inflytelserika dokumentet ”The Proximal Origin of SARS-CoV-2”, som avfärdade teorin om labbläcka. Författarna hade fått i uppdrag av Anthony Fauci m.fl. att skriva vad som först var tänkt att vara en balanserad artikel men som i slutändan, efter att författarna hade försäkrats, drog slutsatsen att en laboratorieläcka var osannolik. Intern kommunikation avslöjade dock att många författare var av en annan mening, varav en hänvisade till det som ”jävligt troligt”. Ridley påpekar att det faktum att dessa forskare privat kommunicerade om sin oro över virusets ursprung samtidigt som de offentligt hävdade att det inte manipulerats i ett laboratorium, är vetenskaplig oredlighet och ifrågasätter inte bara deras vetenskapliga integritet utan också om politiska motiv påverkade deras offentliga uttalanden. Han menar också att det är sådana handlingar som undergräver förtroendet för vetenskapliga institutioner och efterlyser ansvarsskyldighet.
Ekonomiska och politiska influenser på den vetenskapliga debatten
Politiska faktorer kan också spela en roll när det gäller att undertrycka diskussioner om labbläckageteorin. Ridley noterar också att den västerländska akademiska världen har blivit alltmer beroende av kinesisk finansiering och kinesiska samarbeten. Många västerländska universitet är t.ex. starkt beroende av kinesiska gäststudenter och vetenskapliga tidskrifter tjänar stora pengar på kinesiska publiceringsavgifter. Detta beroende leder till en självcensur bland västerländska forskare och institutioner när det gäller kritik av Kina, och vissa forskare har uttryckt oro för att ett avslöjande av sanningen om covid-19:s ursprung faktiskt skulle kunna skada de internationella relationerna. Oviljan att ta itu med denna mycket problematiska fråga är alarmerande, särskilt med tanke på pandemins förödande konsekvenser – cirka 28 miljoner förlorade liv globalt.
Behovet av en öppen debatt
Trots det växande intresset hos allmänheten för att utforska teorin om labbläckage undviker många vetenskapliga institutioner att diskutera den överhuvudtaget. Ridley berättar om sina erfarenheter av att försöka organisera debatter om detta ämne, bara för att mötas av motstånd från prestigefyllda vetenskapliga organisationer. Denna tystnad är öronbedövande och tyder på en ovilja att ta itu med obekväma sanningar. I en debatt som han nyligen deltog i förändrades den allmänna opinionen avsevärt till förmån för labbläckageteorin efter att han presenterat sina argument, vilket belyser en koppling mellan vetenskapligt samförstånd och allmänhetens uppfattning.
Slutsats
Den pågående utredningen av covid-19:s ursprung är avgörande inte bara för att förstå denna pandemi utan också för att förhindra framtida utbrott. Allt eftersom bevisen hopar sig för att det kan röra sig om en laboratorieläcka är det absolut nödvändigt att forskare och institutioner prioriterar öppenhet och ansvarsskyldighet framför politiska överväganden. Insatserna är för höga för att man ska kunna bortse från potentiella oegentligheter eller undvika obekväma diskussioner om hur en sådan katastrofal händelse kunde inträffa. Om COVID-19 verkligen kom från en labbläcka skulle det vara den värsta vetenskapliga olyckan i historien med mycket större konsekvenser och långsiktiga följder än någon industriell katastrof.
En annan oroande aspekt är Event 201, en pandemisimulering som ägde rum 2019 och som Bill Gates stod värd för tillsammans med Avril Haines, biträdande chef för CIA. I en intervju nyligen frågade Robert Kennedy Jr: ”Vad gör CIA på ett folkhälsoforum? De sysslar inte med folkhälsa. De sysslar med statskupper.” Hans kommentar tyder på att det kan ha funnits andra motiv bakom simuleringen än bara förberedelser för en potentiell pandemi. De mycket täta kopplingarna mellan filantropi, nationell säkerhet och folkhälsa är något som förtjänar en mycket närmare granskning.
Sammanfattningsvis är det absolut nödvändigt med ett totalförbud mot all forskning om funktionsförstärkning, mycket strängare säkerhetsprotokoll för laboratorier som arbetar med farliga patogener, ett absolut behov av öppenhet och ärlighet inom forskarvärlden och en diskussion om hur man kan balansera global hälsa, nationell säkerhet och forskning. Den vetenskapliga sektorn och våra politiker har en mycket lång väg att gå för att ens börja återupprätta något förtroende.
Lyssna på Matt Ridley när han intervjuas av Spiked eller läs artiklarna på deras webbsida här eller här:
