Hur smugglar man in inkräktare genom många lager av starkt skydd? Lätt som en plätt.
”Lita inte på hästen, trojaner. Vad det än är, fruktar jag
nördarna även när de kommer med gåvor.” Vergilius
Du är skapad för att hålla inkräktare ute
Du vet säkert om att kroppen har flera olika försvarssystem mot potentiellt skadliga material och kemikalier. Inte ofelbara system men ganska väl anpassade till vår miljö. Att äta något farligt gör oss ofta sjuka, till och med så att vi kräks. Det såvida inte redan lukten var obehaglig. Men visst, det finns vissa saker som kan förgifta oss, till exempel cyanid.
Källa: Mike Yeadons Substack, 08 april 2025
Sånt som landar på huden har svårt att tränga in i större mängder. Det finns undantag som DMSO, som man kan smaka bara några sekunder efter att man har fått en droppe på huden. De flesta molekyler är av en kemisk natur som gör det omöjligt för dem att passera de många lagren av hud. Det är ett mycket bra skydd. Man kan andas in giftiga gaser och rök, och det kan verkligen döda en. Men viktigast av allt är att man nästan säkert känner av det. Det får en oftast att hosta, det skapas utsöndringar och det svider. Detta gör att man får möjlighet att ta sig i säkerhet tillräckligt snabbt för att överleva, såvida man inte är instängd, till exempel i en eldsvåda. Till de sällsynta undantagen hör kolmonoxid, som är helt luktfri och långsamt förgiftar en utan att man märker det.
Förgiftad av experter
Vissa kemikalier, t.ex. nervgaser, kan förekomma som ångor, vätskor och till och med fasta ämnen och de kan skada och döda en via alla exponeringsvägar. Men de är ju också så de är skapade. Jag vet lite grand om detta eftersom jag arbetade med motgifter när jag var på Porton Down (en anläggning som tillhör Försvarsministeriets Defence Science and Technology Laboratory).
Vad injektioner via ihåliga nålar istället gör är att föra in allt som kan lösas upp i ett lösningsmedel som är förenligt med liv i kroppen, helt och hållet förbi alla ens primära försvar.
Fiender inom det egna lägret
Man har vissa sekundära försvar, framför allt kroppens förmåga att fånga upp främmande kemikalier genom deras molekylära signaturer som skiljer dem från nästan allt annat i kroppen. Detta kan då eliminera dessa via levern, i gallan. Kroppen kan finfördela det främmande, återigen mest i levern, men också i huden, vårt största organ, och man kan tillföra kroppen sånt som gör de giftiga ämnena lättare att filtrera ut via njurar, urin, tarmar, lever och gallgång.
Tyvärr, det uppenbara måste erkännas
Det är mycket bättre att inte få in giftiga ämnen i kroppen över huvud taget.
Såvida man inte befinner sig i ett laboratorium med många giftiga kemikalier eller i en industriell miljö som ett garage eller en verkstad där det kan finnas lösningsmedel, färger etc. som kan vara mycket giftiga, behöver man inte anstränga sig alltför mycket för att hålla sig frisk och fri från större hot.
Utomhus är det bäst att inte slentrianmässigt äta saker man hittar, såvida man inte vet vad det är och vet att de är säkra att äta. I vissa länder vet vi att man måste se upp för stickande insekter och kanske ormar eller havsdjur med vassa ryggar. Gemensamt för alla dessa är att de kan punktera ditt primära försvar och föra in något skadligt, ibland dödligt.
Det är där den hypodermiska hålnålen kommer in i bilden. Den gör exakt samma sak.
Fäst på en spruta (ett rör med en kolv),
är det möjligt att föra in varierande mängder av vätskor in i kroppen. Genom att sticka in vätska under huden (vi kallar detta subkutant) eller i en muskel (intramuskulärt eller IM) kan man föra in någon milliliter.
Får man mer än en milliliter gör det ont eftersom det vävnaden expanderar på ett smärtsamt vis. Men genom att föra in en mjuk plastkanyl i en ytlig ven, t.ex. i underarmen (mina är tjocka som en penna när jag är varm!), kan man spruta in precis så mycket som man vill. Inga försvar kan hindra det. Så man vill vara mycket säker på att det som injiceras här är bra för en.
Jag har en generell tumregel om att jag principiellt är emot att någon injicerar något i mig, med enda undantag för låga volymer lokalbedövning. Jag har alltid haft tandproblem (en diskussion för en annan dag) så jag har fått massor av sådana lokalbedövningar, och min erfarenhet av dem är att de är nödvändiga för tandläkaren att kunna göra vad som var nödvändigt för att lösa problemet.
Men injektioner av annat, särskilt fejk-produkter som ”vacciner”, kommer jag aldrig att tillåta frivilligt.
Gradvis normalisering av allvarliga rättsövergrepp
Jag tror att detta sätt att injicera droger på har idealiserats så till den grad att de flesta människor inte ser det som ett brott mot varje primärt försvar som naturen gett oss. Folk är inte heller medvetna om att alla produkter som kallas ”vacciner” är bedrägeri. Inga av dem är nödvändiga, gör något för att hjälpa och många är avsiktligt farliga.
Eller kanske alla … även om de flesta av den personal som faktiskt injicerar människor uppenbarligen inte känner till detta.
… Katherine Watt och Sasha Latypovas kombinerade arbete har avslöjat att gifter, vacciner och profylaktiska medel inte kan särskiljas i lagstiftningen, att det finns en avsiktlig brist på definitioner och att övervakning sedan århundraden tillbaka i tiden. Den stora mängden av Katherines massiva forskningsmaterial gör att man får investera mycket tid för att verkligen få grepp om alla bedrägerier och fulspel, men det är väl spenderad tid, även om den här intervjun är en fantastisk sammanfattning.
Bolus-teorin
En forskare, Marc Giradot, har drivit ”bolus-teorin” eller skada efter ”vaccination”. Jag har flera gånger påpekat för honom att de falska ”vaccinerna” mot ”covid19” (eller snarare det oriktiga uttrycket: mot ”SARS-CoV-2”) är utformade för att skada, döda och minska fertiliteten hos överlevande. Det är inte nödvändigt att promulgera en teori om skada från att bara injiceras. Han kan mycket väl ha rätt i att själva injicerandet in i kärlsystemet är ännu farligare än om man injicerar i muskeln. Men det är en irrelevant distraktion.
Det finns inget ”säkert” sätt att smuggla in gift
Gå inte på det. Jag är orolig för att hans budskap av vissa kommer att tolkas som att ”om bara nålen aspireras för att bekräfta att den inte sitter i ett blodkärl så är injektionen säker”. Det är inte sant. Dessa ämnen är giftiga på grund av deras egen konstruktion.
En generell tumregel är att toxiciteten hos de flesta kemikalier är värre, och skadar vid en mindre dos, om de injiceras än om man exponeras på något annat sätt. Det är en bra regel att minnas.
Acceptera inte injektioner om du inte är säker på vad som ska injiceras, och att du är säker på att det är nödvändigt och inte skadligt. Det utesluter de flesta injiceringar.
Bästa önskningar
