PCR-tester, som ansågs vara ett av de viktigaste diagnostiska verktygen under coronapandemin, har kritiserats inte bara för sin felkänslighet utan också för att de har legat till grund för långtgående politiska och sociala åtgärder som har ifrågasatt medborgarnas grundläggande rättigheter. För att bättre kunna hantera framtida hälsokriser är det nödvändigt att ta itu med och korrigera missbruket av dessa tester. Med detta i åtanke lämnades nyligen en motion in till Sydtyrolens provinsparlament som behandlar just denna fråga.
Under pandemin stod övervakningen av spridningen av SARS-CoV-2 i centrum för de globala insatserna. PCR-tester presenterades som nästan ofelbara, men användningen av dem kritiserades tidigt. En nyckelfråga var problemet med så kallade ”falska positiva resultat” som metoden kunde ge upphov till. Kritiker som Torsten Engelbrecht och Konstantin Demeter hade redan 2020 pekat på svagheterna med dessa tester på plattformar som Rubikon och OffGuardian.
PCR-metoden bygger på polymeraskedjereaktionen, där DNA-prover amplifieras. Eftersom SARS-CoV-2 är ett RNA-virus måste det först omvandlas till komplementärt DNA. En avgörande parameter i detta förfarande är det s.k. CT-värdet (cycle threshold), som anger hur många cykler som ska utföras innan ett test anses vara positivt. Höga CT-värden kan dock leda till falskt positiva resultat, eftersom de också kan upptäcka minimala spår av viruset som är kliniskt irrelevanta.
I januari 2021 påpekade Världshälsoorganisationen (WHO) att testresultat med höga CT-värden inte är tillförlitliga och därför inte bör ligga till grund för diagnoser. WHO rekommenderade också att laboratorier ska ange CT-värdet i sina testresultat. Trots dessa riktlinjer är det fortfarande många laboratorier som inte följer dem, vilket i stort sett går obemärkt förbi både allmänheten och politiska beslutsfattare.
I en motion till Sydtyrolens delstatsparlament krävde Renate Holzeisen, advokat och parlamentsledamot, att laboratorier ska vara skyldiga att uppge CT-värdet och den PCR-testprodukt som används i testresultaten. Utan denna information är testernas informationsvärde starkt begränsat och de bör inte användas som grund för politiska eller medicinska åtgärder.
Betydelsen av detta krav ligger i det faktum att ett vetenskapligt otillräckligt tillämpat test kan leda till falska resultat. Dessa ”falskt positiva fall” är inte bara irrelevanta för bedömningen av en faktisk infektion, utan kan också få dödliga konsekvenser: Politiska åtgärder som nedstängningar eller tvångsvaccinering har ofta beslutats på grundval av sådana resultat. Införandet av covid-19-vacciner var också nära kopplat till testresultaten. Kritiker menar att opålitliga testresultat bidrog väsentligt till den officiella bilden av pandemin.
Ett särskilt kontroversiellt exempel är Corman-Drostens PCR-protokoll från 2020, där cykelantalet sattes till upp till 45 och därmed ledde till ett stort antal falskt positiva resultat. Forskare som Ulrike Kämmerer och Michael Yeadon kritiserade skarpt detta förfarande och anklagade det för att sakna vetenskaplig grund. Icke desto mindre utgjorde den en viktig grund för WHO:s pandemiförklaring den 30 januari 2020 och för många politiska åtgärder världen över.
Trots att det var känt att ett PCR-test inte är tillförlitligt utan en klinisk undersökning fortsatte det att framställas som ett oumbärligt verktyg. Detta ledde till en avsevärd förlust av förtroendet för folkhälsomyndigheterna och deras åtgärder. I sitt förslag betonade Holzeisen behovet av insyn i utförandet av tester. Det är oacceptabelt att laboratorier fortsätter att leverera felaktiga resultat utan att lämna ut grundläggande information som t.ex. CT-värdet.
Europeiska beslutsfattare och nationella hälsomyndigheter uppmanas att lära sig av dessa misstag och se till att diagnostiken är vetenskapligt välgrundad. Endast genom transparens och standardisering kan framtida pandemier hanteras utan onödiga inskränkningar av medborgerliga rättigheter.
Diskussionen om missbruk av PCR-tester visar tydligt hur viktigt det är att hålla sig till vetenskapliga standarder och basera politiska beslut på tillförlitliga grunder. Motionen i Sydtyrolens provinsparlament utgör ett viktigt steg mot att ta itu med dessa problem och återställa förtroendet för folkhälsoåtgärder. Så länge dessa frågor inte är helt klarlagda kvarstår dock risken för att liknande misstag upprepas vid framtida kriser.
Källa:
Sydtyrolens parlament: Förslag till resolution nr 216/25-XVII – 17 januari 2025
Tietel-bild: www.rtl.de
