Det är redan känt att de negativa effekterna av vindkraftverk är betydande och att boende i närheten av vindkraftsparker rapporterar fler hälsoproblem än på andra håll. Nu har infraljud, lågfrekvent buller, från vindkraftverk visat sig vara starkare än väntat och detta har enligt studier förknippats med negativa effekter på människors hälsa och välbefinnande samt med en enorm skada på insektslivet och den biologiska mångfalden.
Med infraljud avses ljudvågor med frekvenser under den nedre gränsen för mänsklig hörbarhet, under 20 Hz och ner till 0,001 Hz. Dessa låga ljud kan färdas långa sträckor med liten spridning. Ofta beskrivs de som ohörbara för människor, men under normala förhållanden är dessa ljudvågor omärkliga för det mänskliga örat. De kan kännas som vibrationer i olika delar av kroppen om de har högre intensitet och de kan faktiskt höras om ljudtrycket är tillräckligt högt. Hörtröskeln för infraljud har uppmätts ner till 1,5 Hz.
De flesta studier av vindkraftverkens ljudeffekter är begränsade till hörbara ljud. Vindkraftverk, i alla fall i Sverige, får inte låta mer än 40 decibel A (dBA). Detta mått, dBA, är enbart för ljud som du kan höra. Infra-ljudet, det som inte hörs, mäts inte av myndigheterna.
Vissa studier som tar hänsyn till ohörbart infraljud (6Hz) tyder på att det inte nämnvärt påverkar mänskligt beteende eller hälsorelaterade faktorer. Tyvärr baseras de flesta studierna på information från tillverkarna och tar inte hänsyn till de faktiska uppmätta nivåerna som är mycket högre än förväntat, eller för den delen någon långsiktig effekt. Vissa menar till och med att hälsoproblem orsakas av fobi för vindkraftverken; uppfattningen om infraljudsrisker och de negativa förväntningar som människor har på vindkraftverk i sig tros skapa symtom som tillskrivs vindkraftverken, en noceboeffekt.
Starkare infraljudsnivåer än väntat
Ken Mattsson, svensk professor i beräkningsvetenskap, och Gustav Eriksson, PhD, är specialister på mätningar och den teknik som används. Professor Mattsson säger att en hel del utrustning och modeller som experter och myndigheter förlitar sig på visar felaktiga data, något som förvånansvärt nog får väldigt lite uppmärksamhet.
”Vindkraft är ett område som genererar stora mängder infraljud. För att kontrollera om vi har gjort korrekta beräkningar ger vi oss ut och mäter ljudet för att se om våra datorsimuleringar stämmer. Man gör kontroller, och det är därför vi går ut och mäter ganska mycket”, säger han i Tidslinjen Podcast.
Tillsammans med Gustav Eriksson har han nu studerat exakt hur mycket lågfrekvent ljud som avges från dessa parker genom att göra fältmätningar runt olika vindkraftsparker. De fann att infraljudsnivåerna från vindkraftverken i genomsnitt var mellan 92 och 105 dB vid 1 Hz i större parker nära där människor bor. Detta är betydande nivåer. Inga studier har någonsin gjorts av effekterna av infraljud som är så starka eller vilka konsekvenser kronisk exponering för detta kan få.
Finnish Association for Environmental Health har mätt infraljud från vindkraftverk sedan 2019, vilket visar att det kan mätas på ett avstånd av minst 30-60 km från vindkraftsparkerna.
En svensk otoneurolog och specialist på öron-hjärnneurologi och migrän, Håkan Enbom, kommenterar i en artikel till svenska Epoch Times:
”- Infraljud är en form av ljudbelastning som är svår att upptäcka eftersom man inte kan höra den även om den är mycket stark. Det sprider sig mycket långt och tränger igenom betongväggar och till och med människokroppen och genom skallen och rakt in i hjärnan.”
Till skillnad från normalt ljud finns det alltså inget sätt att skydda sig mot infraljud.
Ämnet är i stort behov av mer forskning, men även om vissa hävdar att ”om man inte kan höra det kan det inte vara skadligt”, har studier av infraljud som har funnit en associerad påverkan gjorts och dessa visar olika effekter på människor; både fysiologiska och psykologiska. Kronisk infraljudspåverkan tros orsaka störningar i kärlregleringen hos alla organismer. Det kan störa den naturliga balansen av kemikalier i blodkärlen vilket kan leda till inflammation och det har visat sig öka hjärnaktiviteten, vilket gör det svårt att slappna av och påverkar sömnen, orsakar yrsel, ökar en känsla av oro och obehag. Exponering för höga nivåer (över 100 dBz) under så kort tid som en timme kan påverka hjärtmuskelns kontraktilitet negativt, med en minskning av kontraktionskraften med nästan 9% för varje 10 dBz över 100 dBz. Infraljud anses ofta vara ohörbara, men kan ändå störa sinnescellerna i örat och eventuellt ändra deras känslighet och skapa obehag i mellanörat. Det finns också allt fler bevis för att infraljud kan stimulera det vestibulära systemet och eventuellt orsaka effekter som liknar sjösjuka. Vissa personer har rapporterat fysiska förnimmelser, som att de känner djupa surrande vibrationer i kroppen eller i föremål runt omkring sig när de utsätts för infraljud.
Miljöhänsyn
Effekterna av infraljud och lågfrekvent buller från vindkraftverk på insekter är ett område som har fått ännu mindre uppmärksamhet jämfört med effekterna på människor och större djur. Vissa studier har dock undersökt potentiella effekter på insekter.
Det lågfrekventa bullret från vindkraftverken kan påverka insekters beteende, särskilt hos arter som använder akustisk kommunikation, och störa deras signaler som används för till exempel parningsläten eller territorialförsvar. Vissa insekter kan bli desorienterade eller få förändrade rörelsemönster när de utsätts för infraljud. Det har visat sig orsaka stressreaktioner hos vissa arter samt förändringar i hormonnivåer och immunfunktion. Några studier tyder på att vissa insektsarter kan undvika områden med höga nivåer av lågfrekvent buller, vilket kan leda till förändringar i lokala insektspopulationer och distribution. Störningarna är tillräckligt betydande för att potentiellt påverka reproduktionsframgång och populationsdynamik och kan hota deras allmänna hälsa och överlevnad. Om pollinerande insekter påverkas av buller från vindkraftverk kan detta få bredare ekologiska konsekvenser, vilket kan påverka växternas fortplantning och ekosystemens hälsa.
Sänkor för biologisk mångfald
Vindkraftverk har andra rapporterade negativa effekter på insektspopulationer och anses vara ”sänkor för biologisk mångfald” för insekter. Ett enda vindkraftverk i den tempererade zonen kan döda cirka 40 miljoner insekter per år. Enbart i Tyskland uppskattar man att turbinerna i sig dödar 1,2 biljoner insekter per år. Det finns belägg för att insekter som flyger på kullar, svärmar och migrerar är särskilt benägna att interagera med vindkraftverk, där den artificiella belysningen är en dragande faktor, och detta kan påverka vissa insektspopulationer oproportionerligt mycket. Förlusten av dessa grupper av insekter kan påverka födomönster och populationer av insektsätande djur, t.ex. fladdermöss. Till exempel är cirka 20 procent av de insektsarter som konsumeras av fladdermöss som dödas vid vindkraftverk skadeinsekter från jordbruk och skogsbruk. Förlusten av dessa naturliga rovdjur, som stör näringsväven, kan få långtgående konsekvenser, inte minst för skadedjursbekämpningen i närliggande jordbruksområden.
En studie som genomfördes i Sverige visade att enbart svartmålning av ett av de tre turbinbladen minskade fågeldöden med 70%. Denna studie fokuserade på fåglar, men principen skulle potentiellt kunna tillämpas för att öka synligheten även för insekter.
Det finns en betydande obalans mellan de globalt positiva påståendena om vindkraftsparker och drivkrafterna för att påskynda utvecklingen av vindkraftsteknik jämfört med de gigantiska och omfattande långsiktiga negativa konsekvenserna för levande varelser, ekosystemens hälsa och den biologiska mångfalden. Vindkraftverk är helt enkelt inte så ”gröna” som det påstås – de utgör en betydande miljöfara. Vi borde överge vindturbintekniken och ersätta den med tillförlitliga och verkligt miljövänliga energikällor.
Läkartidningen (Svenska): Opinion – Infraljud från vindkraftverk – en förbisedd hälsorisk
Wind-watch.org: Effekt på motorväg
