Bakom Nobelpristagarnas motstånd mot RFK Jr:s DHHS-nominering ligger en väv av dolda intressekonflikter som är knutna till just de branscher som han försöker reformera.
Ursprunglig källa: Sayer Ji, Substack, 10 december 2024
Det brev som undertecknats av 77 nobelpristagare och som motsätter sig Robert F. Kennedy Jr:s nominering till sekreterare för Department of Health and Human Services (DHHS) har väckt stor diskussion. Brevet presenteras som ett försvar för vetenskap och folkhälsa, men de bakomliggande motiven och undertecknarnas trovärdighet förtjänar en närmare granskning. Dessa framstående personer hävdar att de värnar om vetenskaplig integritet, men deras kopplingar till industrier som kan gynna dem, tillsammans med deras stöd för omstridda metoder som fluoridering, visar på allvarliga intressekonflikter som inte kan förbises. Dessutom bör deras motstånd mot RFK Jr. förstås i ett större sammanhang av systemiska frågor som rör reglering – frågor som RFK Jr. konsekvent har tagit upp under hela sin karriär. Denna situation väcker viktiga frågor om äktheten i deras argument och vad deras motstånd mot RFK Jr:s nominering avslöjar om starka intressen inom den vetenskapliga sektorn och folkhälsosektorn.
Intressekonflikter bland Nobelpristagarna
De som undertecknat brevet kommer från ansedda bakgrunder, många med omfattande meriter från banbrytande forskning. Deras anmärkningsvärda intressekonflikter förtjänar dock att granskas, särskilt mot bakgrund av RFK Jr:s kritik av företagens inflytande på folkhälsopolitiken. Ett iögonfallande exempel är Drew Weissman, som fick Nobelpriset i medicin 2023 för sitt innovativa arbete med mRNA-teknik. Weissmans forskning bidrog till utvecklingen av vaccin hos Pfizer och Moderna, som båda fick betydande finansiering från NIH. De ekonomiska banden mellan Weissman och dessa läkemedelsföretag väcker frågor om hans opartiskhet. RFK Jr, som är en stark kritiker av vaccinsäkerhetspolicyer och läkemedelsföretagens överdrivna inflytande över folkhälsan, har länge förespråkat ökad öppenhet inom vaccinforskning – principer som direkt motsätter sig de företagsintressen som vissa Nobelpristagare företräder. Andra undertecknare, som J. Michael Bishop och Harold E. Varmus – båda Nobelpristagare i medicin – har också sedan länge etablerade kontakter med bioteknik- och läkemedelsindustrin. De har lämnat viktiga bidrag till cancerforskningen och har haft ledande roller vid institutioner som har fått betydande finansiering från dessa sektorer, vilket kan påverkas av potentiella policyförändringar under RFK Jr:s ledning vid DHHS. Inflytandet från dessa branscher och pristagarnas djupa engagemang i dem belyser en viktig punkt: RFK Jr:s strävan efter reform är inte bara nödvändig; den är brådskande.
Dr Faucis roll: Ett bredare perspektiv
Att förstå Dr. Anthony Faucis roll som tidigare chef för National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID) vid NIH är avgörande för att förstå de djupgående institutionella banden mellan dessa Nobelpristagare och de industrier som drar nytta av NIH:s finansiering och policy. Under nästan fyra decennier utövade Dr. Fauci ett betydande inflytande över USA:s biomedicinska forskningslandskap genom att förvalta en årlig budget på över 6 miljarder dollar och styra nationella forskningsprioriteringar. Under hans ledning gynnade NIH-finansieringen i allt högre grad kommersiellt gångbar forskning, särskilt inom vaccinutveckling och bioteknik. Detta skifte främjade en svängdörr mellan akademiska institutioner och läkemedelssektorn, där framgångsrika forskare kunde tjäna pengar på sina NIH-finansierade upptäckter genom patent och industrisamarbeten. Systemet Fauci hjälpte till att skapa uppmuntrade forskare att anpassa sig till industrins intressen; förslag som lovade kommersiella användningsområden var mer benägna att få finansiering, medan studier som ifrågasatte etablerade metoder ofta stod inför svårigheter att säkra stöd. Denna dynamik bidrog till vad RFK Jr. har kallat ett ”kapat” forskningsetablissemang, där karriärutveckling blivit alltmer knuten till att upprätthålla gynnsamma relationer med både NIH-ledningen och dess läkemedelspartners.
Fluoridering: En symbol för felprioriteringar
En slående aspekt av brevet är Nobelpristagarnas orubbliga försvar av fluoridering – en praxis som möter växande kritik för dess potentiella hälsorisker och brott mot principerna om informerat samtycke. Fluoridering innebär att fluor tillsätts i dricksvatten för att förhindra karies, men utreds för eventuella kopplingar till hälsoproblem som neurologiska skador och fluoros och andra varningssignaler för skador. RFK Jr. har länge motsatt sig fluortillsättning och menar att det utgör ett oetiskt medicinskt ingrepp som påtvingas individer utan deras samtycke – i strid med principerna om informerat samtycke som ska gälla inom folkhälsan. Genom att stödja fluoridering ansluter sig dessa pristagare till en föråldrad praxis som saknar robust oberoende forskning som stöder dess fördelar samtidigt som dess risker bagatelliseras – ett ställningstagande som undergräver deras trovärdighet och avslöjar svagheter i deras ansträngningar att misskreditera RFK Jr. Denna situation återspeglar bredare utmaningar inom det vetenskapliga samfundet, där etablerade policyer ofta försvaras trots att nya bevis framkommit som ifrågasätter deras säkerhet eller effektivitet.
RFK Jr:s vision för reform
RFK Jr:s strategi för folkhälsa betonar öppenhet, ansvarighet och etisk styrning, med fokus på flera nyckelområden:
- Fullständig redovisning av intressekonflikter: Säkerställa att vetenskaplig forskning som påverkar folkhälsopolitiken är fri från företagsinflytande.
- Oberoende forskning: Förespråkar opartisk forskning som finansieras oberoende av företagsintressen.
- Informerat samtycke: Upprätthålla individers rätt till informerat samtycke vid medicinska ingrepp.
- Regelbundna översyner av politiken: Uppmaning till löpande oberoende utvärderingar av folkhälsopraxis.
- Åtskillnad mellan industri och reglering: Upprätta tydliga gränser mellan tillsynsorgan och de branscher de övervakar.
Dessa reformer utmanar ett system där folkhälsopolitiken ofta dikteras av mäktiga industrier snarare än av evidensbaserad vetenskap.
Slutsats: Behovet av en reform av folkhälsan
Brevet från 77 Nobelpristagare som motsätter sig RFK Jr:s utnämning till HHS Secretary återspeglar djupa intressekonflikter inom ett system som prioriterar företagsintressen framför allmän välfärd. Deras försvar av fluoridering – en kontroversiell metod – och icke erkända kontakter och band till läkemedels- och bioteknikindustrin illustrerar varför en reform är nödvändig för den amerikanska folkhälsan.
Uppmaning till handling
Om du tror på en sundare framtid som bygger på öppenhet är det dags att agera nu:
- Skriv under brevet: Stöd RFK Jr:s nominering genom att underteckna ett brev som förespråkar öppenhet inom folkhälsan.
- Kontakta dina senatorer: Använd digitala påverkansverktyg för att uppmuntra dina representanter att stödja RFK Jr.’s nominering. Använd Stand For HealthFreedom digital förespråksportal
- Sprid medvetenhet: Delta i diskussioner på sociala medieplattformar som X (tidigare Twitter) för att förstärka RFK Jr:s uppmaning till reform.
Varje åtgärd för oss närmare ansvarsutkrävande när det gäller att skydda medborgarnas rätt till hälsa.
Slutsats:
Samspelet mellan politiska stöd, branschkontakter och motståndet mot Robert F. Kennedy Jr:s nominering understryker en oroande trend av partiskhet. Detta mönster betonar hur oerhört avgörande behovet av en omfattande översyn av folkhälsosystemet är. En sådan reform bör sätta individens välbefinnande i främsta rum – framför ekonomiska intressen och ideologiska ställningstaganden. Den nuvarande situationen visar på vikten av att omvärdera hur folkhälsopolitiken utformas och implementeras, för att säkerställa att den tjänar allmänhetens intresse snarare än att anpassas efter företags eller politiska agendor.
Tillägg: Mönster av partiskhet bland Nobelpristagare
Framför allt har många av de undertecknare som motsätter sig Robert F. Kennedy Jr:s nominering en historia av politiska stöd som gör att deras objektivitet kan ifrågasättas. Enligt en artikel i New York Times stödde flera pristagare offentligt vicepresident Kamala Harris under hennes presidentvalskampanj för hennes engagemang för ”vetenskapsbaserad politik”. Deras nuvarande motstånd mot RFK Jr – vars vision betonar öppenhet – väcker frågor om huruvida de verkligen försvarar folkhälsan eller anpassar sig till politiska intressen som upprätthåller befintliga maktstrukturer som gynnar dem genom kopplingar till läkemedels- och biotekniksektorerna.
Den fullständiga listan över undertecknare
Bland dem finns Roger D. Kornberg, som nyligen beskrev en eventuell utnämning av RFK Jr. till HHS som en tillbakagång till ”häxdoktorer” och ”kvacksalveri”, vilket i sig understryker behovet av att granska de politiska motiv som frammanar detta motstånd.
Kemi (17)
- Peter Agre (2003)
- Louis E. Brus (2023)
- Thomas R. Cech (1989)
- Martin Chalfie (2008)
- Elias James Corey (1990)
- Johann Deisenhofer (1988)
- Joachim Frank (2017)
- Walter Gilbert (1980)
- Alan Heeger (2000)
- Roald Hoffmann (1981)
- Brian K. Kobilka (2012)
- Roger D. Kornberg (2006)
- Robert J. Lefkowitz (2012)
- Paul L. Modrich (2015)
- William E. Moerner (2014)
- Venkatraman Ramakrishnan (2009)
- Richard R. Schrock (2005)
Ekonomi (11)
- Daron Acemoglu (2024)
- George A. Akerlof (2001)
- Peter A. Diamond (2010)
- Robert F. Engle III (2003)
- Lars Peter Hansen (2013)
- Sir Oliver Hart (2016)
- Simon Johnson (2024)
- Finn E. Kydland (2004)
- Eric S. Maskin (2007)
- William D. Nordhaus (2018)
- Edmund S. Phelps (2006
Medicin (31)
- Harvey J. Alter (2020)
- Victor Ambros (2024)
- David Baltimore (1975)
- J. Michael Bishop (1989)
- Elizabeth H. Blackburn (2009)
- William C. Campbell (2015)
- Mario R. Capecchi (2007)
- Joseph L. Goldstein (1985)
- Carol W. Greider (2009)
- Jeffrey Connor Hall (2017)
- Leland H. Hartwell (2001)
- H. Robert Horvitz (2002)
- Louis J. Ignarro (1998)
- David Julius (2021)
- Eric R. Kandel (2000)
- Ardem Patapoutian (2021)
- Stanley B. Prusiner (1997)
- Charles M. Rice (2020)
- Sir Richard J. Roberts (1993)
- Michael Rosbash (2017)
- Gary Ruvkun (2024)
- Randy W. Schekman (2013)
- Gregg L. Semenza (2019)
- Hamilton O. Smith (1978)
- Jack W. Szostak (2009)
- Susumu Tonegawa (1987)
- Harold E. Varmus (1989)
- Drew Weissman (2023)
- Eric F. Wieschaus (1995)
- Torsten N. Wiesel (1981)
- Michael W. Young (2017)
Fysik (18)
- Barry Clark Barish (2017)
- Steven Chu (1997)
- John F. Clauser (2022)
- Jerome I. Friedman (1990)
- Sheldon Glashow (1979)
- David J. Gross (2004)
- John L. Hall (2005)
- J. Michael Kosterlitz (2016)
- Anthony J. Leggett (2003)
- John C. Mather (2006)
- James Peebles (2019)
- H. David Politzer (2004)
- Joseph H. Taylor Jr (1993)
- Kip Stephen Thorne (2017)
- Daniel C. Tsui (1998)
- Rainer Weiss (2017)
- Robert Woodrow Wilson (1978)
- David J. Wineland (2012)
