En stor skandal har avslöjats på Svenska Folkhälsomyndigheten om brist på medicinsk expertis
Folkhälsomyndigheten (FHM) är i centrum för en skandal efter avhoppet och den skarpa kritiken från Magnus Gisslén, den tidigare statsepidemiologen. Gissléns avgång, markerat genom ett offentligt uttalande på LinkedIn, är en protest mot dålig ledning och brist på transparens och har utlöst en storm av kritik mot att FHM:s ledning saknar nödvändig medicinsk kompetens.
Gissléns avgång är en protest mot vad han uppfattar som ett bredare systemfel inom FHM. Han hävdar att myndighetens nuvarande struktur utesluter medicinsk personal från kritiska beslutsprocesser, en oro som har fått genklang hos andra experter och hos allmänheten. Hans kritik belyser en brist på medicinsk expertis inom FHM:s ledningsgrupp, vilket gör att myndighetens förmåga att effektivt reagera på hälsokriser ifrågasätts. Bristen på medicinsk kompetens i FHM:s ledning, det finns varken några läkare eller annan medicinskt kunnig person alls i beslutsfattande roller, särskilt när det gäller hantering av infektionssjukdomar. Gisslén uttrycker oro över denna avsiktliga exkludering av medicinsk personal, och hävdar att dessa marginaliseras inom FHM och hindras från att bidra effektivt till policybeslut. FHM:s nuvarande struktur stöder inte evidensbaserad medicin, utan besluten påverkas mer av byråkratiska eller politiska överväganden än av medicinsk vetenskap, hävdar Gisslén.
Trots att FHM:s generaldirektör, som inte heller har någon medicinsk bakgrund, försvarar myndighetens kompetens är skepsisen fortsatt stor och många ifrågasätter giltigheten i dennes påståenden med tanke på Gissléns detaljerade anklagelser. I en intervju i Läkemedelsvärlden ventilerar han sin oro för Sveriges framtida folkhälsoberedskap, vilket gör skandalen än mer angelägen. Internationella hälsoexperter har också påpekat att Sveriges centraliserade sätt att styra folkhälsoarbetet kan förvärra dessa problem och potentiellt påverka den globala uppfattningen om svensk hälsopolitik.
Följderna av Gissléns avgång har lett till interna granskningar inom FHM och krav på strukturella förändringar. Den svenska regeringen har under påtryckningar inlett dialoger för att ta itu med problemen, med diskussion om möjliga reformer som syftar till att integrera fler läkare i ledarskapsroller.
Läkaruppropet, en rörelse som är kritisk till FHM:s politik, särskilt under covid-19-pandemin, kommenterar skandalen. Sven Román, ordförande för Läkaruppropet, hyllar Gisslén som en hjälte för hans mod att tala ut mot vad de beskriver som ett ideologiskt drivet synsätt som åsidosätter medicinska bevis. De menar att hans avgång bekräftar deras långvariga oro över FHM:s inriktning och de förespråkar en återgång till evidensbaserad medicin.
Många ifrågasätter också Gisslén själv och hans mycket nära kopplingar till vaccinindustrin och den roll han har spelat i de synnerligen starka påtryckningarna för mRNA-genterapiprodukter trots deras bevisade farlighet.
Skandalen har utan tvekan skakat om ett redan skadat förtroende för FHM, och de senaste opinionsundersökningarna visar på ett minskat förtroende bland svenska medborgare. Denna skandal utgör en viktig punkt för den svenska folkhälsopolitiken och kräver en grundlig omprövning av FHM:s praxis. Den understryker behovet av transparens, ansvarsskyldighet och en robust medicinsk grund inom folkhälsomyndigheterna, en lärdom som kan ge eko utanför Sveriges gränser.
