Utan pengar fungerar ingenting. Detta gäller även Världshälsoorganisationen (WHO), som utan bidrag från USA inte längre har tillräckligt med resurser för att betala ut löner. Nu har en massuppsägning tillkännagivits. Mer än en femtedel av de anställda kan förlora sina jobb.
När medlemsländerna den 16 april enades om ett utkast till WHO:s kontroversiella pandemifördrag, som ska läggas fram för omröstning i Världshälsoförsamlingen den 19 maj, var anhängarna av detta dystopiska projekt sannolikt inte fullt medvetna om hur allvarlig situationen är för denna globalistorganisation. I och med USA:s tillbakadragande under president Trump saknar WHO ekonomiska resurser. Utan medel från Washington – över 3,5 miljarder dollar sedan 2010 – kan organisationen inte längre upprätthålla regelbunden verksamhet. WHO:s direktör Tedros Adhanom Ghebreyesus meddelade därför att det finns ett ”stort lönegap” och att det inte finns något annat val än att ”minska omfattningen av vårt arbete och vår personal”.
I Trumps exekutiva order från den 20 januari, som stoppade USA:s finansiering av FN-organisationen, hänvisade presidenten till ”WHO:s misskötsel under Covid-19-pandemin, som hade sitt ursprung i Wuhan i Kina”, samt till andra globala hälsofrågor. Denna kritik hade redan framförts av republikanen 2020, då han tidigare beordrade USA:s utträde ur WHO.
Enligt Tedros innebär ”USA:s vägran att betala sina fastställda bidrag för 2024 och 2025, i kombination med nedskärningar i det offentliga utvecklingsbiståndet från vissa andra länder, att vi för perioden 2026-27 har ett lönegap på 560-650 miljoner dollar”. Den nedre delen av detta intervall ”motsvarar cirka 25 procent av personalkostnaderna”, fortsatte han och tillade att detta ”inte nödvändigtvis innebär en minskning av antalet tjänster med 25 procent”. Men ”vi kommer att behöva säga adjö till ett betydande antal kollegor”. Detta innebär att minst 1.500 av de drygt 8.000 anställda kan förväntas förlora sina jobb. WHO-chefen betonade att den största effekten sannolikt kommer att märkas vid organisationens huvudkontor i Genève. ”Vi börjar med nedskärningar i den högsta ledningen”, sade han. ”Vi minskar ledningsgruppen på huvudkontoret från 12 till 7, och antalet avdelningar kommer att mer än halveras, från 76 till 34”, förklarade Tedros. WHO:s regionala kontor kommer att påverkas ”i varierande grad”, tillade han, och vissa landskontor i rikare länder kommer sannolikt att stängas. Huruvida han själv kommer att sänka sin lön – som i år ligger på cirka 240.000 USD netto, inklusive representationsersättning och andra förmåner – är inte känt.
Med tanke på att WHO:s medlemsländer först 2022 beslutade att kraftigt höja medlemsavgifterna är en ytterligare höjning knappast ett alternativ. Detta gäller särskilt eftersom många av de största bidragsgivarna (Tyskland betalar t.ex. mer än 61 miljoner dollar för biennalen 2024/2025) själva står inför budgetproblem.
